Dopstol

Fick under mina stressigaste dagar äran att måla en dopstol till en liten Julie, född i juli. Hur gulligt? Stolen ska bo i huvudstaden men barnets far har rötter i Dalarna, så då fick den gärna påminna om det.

Praktiken börjar ordna upp sig och jag kommer sakta in i rollen som vägledare. Hållt 5 samtal och har massor kvar, två lektioner ska jag hålla i också, har världens idé.. Så taggad !!

Andreas har varit i Karlstad hela helgen och var hem och vände i söndags för att sedan åka på jobb i Sälen. Jag misströsta ej utan har haft middagsbesök hela veckan och fått kvalletid med djuren. Men att sköta värme/städning/rastning/plugg/träning/socialisering/måleri/heltidspraktik solo har slitit på denna tant.

Jag har dock kommit på vad rastlösheten kommer från. Hela livet har jag gått och varit rädd för att bli som En Annan. Att sitta hemma och bli tjockare, bittrare och inte klara av att hålla i ett enda jobb. Vi kan få vara lika, men där ska vi fan skiljas åt! Gräver ner mig i arbete, drömmer om en lugnare morgondag, men hoppas samtidigt att den aldrig kommer. Människohjärnan är fantastisk.

Tack och godnatt!