Cecilia Eklund, 90-talist och dalkulla.
Så länge jag kan minnas har jag varit besatt av ord och texter. Jag gillar när någon kortfattat kan sätta ord på en känsla, ett mål en upplevelse. Jag visste dock inte hur jag skulle vända min besatthet till något produktivt. En kort sväng hade jag tanken på att bli journalist, men jag var aldrig världsvan. Det blev istället ett intresse för psykologi, att hjälpa genom att sätta ord på känslor. Men jag gillar inte mörker.
Svaret blommade istället fram som en hobby under sommaren 2010 då min mormor med nyupptäckt tarmcancer föll ihop i hemmet och lämnade oss. Hon fick inte ens kämpa. Hon hann inte. Hennes symptom togs aldrig på allvar och cancern upptäcktes för sent. Sorg är som en regnbåge, utan tårar finns heller inte det vackra. Jag började måla. Med ojämn färg och skakiga penseldrag till mitt eget hem. Vänner noterade det och lyfte fram mig, snabbt fick jag inbjudan att vara med på olika marknader och intresset ökade, så även stabiliteten i mina penseldrag.2011 började jag studera till studie- och yrkesvägledare och hittade hem. Måleriet kommer i perioder men jag vill hedra ett minne, stödja en kamp.
Genom att betala för en tavla/möbel/vadsomhelst stödjer ni Cancerfonden. Ni betalar för material och sedan ett påslag utifrån vad ni beställer som går till insamlingen. Ni kan självklart även göra en donation enkelt genom att följa anvisningarna här till höger. (Ni ser inte ökningen här då denna bild är tagen för länge sedan.).
Bakom varje tavla finns ett budskap till personen som den är ämnad för, samt ett tack för donationen. Ett hantverk från Dalarna, nu producerat i Lindesberg.
Tack för din tid.
Cissi
